”Bjennen”…

by

En härlig sen sommarkväll i augusti 2009 kom L-I i full fart och hämtade oss i sin KingCab och så bar det av upp längs branta timmervägar till den gamla fäboden Ängesbuan. Björnspår hade siktats och han ville vi skulle få se dem. Det var en säregen känsla att stå vid dessa jättelika fotavtryck! Här hade ”bjennen” lufsat föbi och bekvämt tagit timmervägen istället för snårskogen på vandringen upp till fäboden. Var det lukten av korna uppe på betet på fäboden som lockade eller var det blåbären som just mognat? Det hade nyss regnat och hans/hennes spår dröjde sig kvar för oss andra att beskåda och nog dök funderingen upp var den befann sig då vi stod där, men L-I var ju där så det kändes tryggt! Jag frågade honom vad man ska göra om man tex är ute och plockar blåbär och man möter en björn? ”-Ja, du få väl ge’n blåbären!” blev svaret!
 
.
 
Man skulle kunna tro att det är en människofot…
 

.

…men ingen människa har så här långa vassa klor på sina fötter, så nog var det en ”bjenn” alltid!

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.